LCHF

Kapitel 1
. Annika Dahlqvist om LCHF.
Kapitel 2. LCHF snabbmat
Kapitel 3. Om fett och kolhydrater

Det finns massor om LCHF på nätet.
t.ex. Annika Dahlqvist och Kostdoktorn. Bägge har små lathundar att skriva ut.

Det finns även idag hur många LCHF-böcker som helst.
Matrevolutionen
från 2011 av Kostdoktorn
är nog den mest omfattande.
Läs 1' kapitel direkt samt över 100 recensioner av Sveriges första "kost-deckare", där boven avslöjas redan i kapitel 1. Precis som i Colombo!

En bra LCHF-beskrivning av Annika Dahlqvist.
Under människans historia var hon i flera årmiljoner jägare, fiskare och samlare. De åt animalisk kost och det de kunde hitta av blad, rötter, nötter, frukter och bär. Den animaliska födan var basen i kosthållet. Det går inte att leva enbart på vegetabilier som man hittar. -Det blir för lite mat, både i näring och energi.

För ca 10.000 år sen började de att odla.
Då kom kolhydraterna in i kosten: spannmål, majs och ris i olika världsdelar. Djuruppfödning och mejeriproduktion tillkom. Jordbruk och boskapsskötsel blev basnäringen över hela jorden. Under 1900-talet har livsmedelsindustrin i stor utsträckning tagit över matproduktionen från det gamla folkhushållet. Stora varugrupper har varit margariner, matoljor och kolhydratmaten (socker, spannmål, potatis, majs och ris).

Under 1900-talet har de stora folksjukdomarna ökat enormt i frekvens: Hjärtkärlsjukdomar, diabetes, cancer, reumatism, allergier, astma, hudsjukdomar, övervikt etc.

På 50-talet var det en man i USA, Ancel Keys, som tänkte ut att det säkert är det mättade fettet som lägger sig i hjärtats kärl och kläggar igen dem. Detta budskap spred sig, och behärskar nu medvetandet hos människorna, hög som låg, i hela världen. Det är framför allt animaliskt mättat fettet och vegetabiliskt kokosfett, som man tillskriver skulden för hjärtkärlsjukdom, och även annan sjuklighet.

Om man använder sitt logiska tänkande så inser man att eftersom nutidens folksjukdomar var betydligt mindre frekventa före industrimatens invasion, då det inte fanns någon restriktion av naturligt mättat fett, så måste det friskriva det naturliga mättade fettet från skuldbördan för sjukdomarna.

Denna myt, om farligheten av det naturliga mättade fettet, behärskar nu totalt det internationella kostrådsetablissemanget, och det är inte accepterat att komma med ett avvikande budskap. Myten om det farliga naturliga mättade fettet ligger också som en stor blöt vante över all kostforskning. Vi är ändå några i världen som, ofta genom egen erfarenhet, kommit på att man kan bli friskare och slankare om man vänder på hela kostpyramiden. Det blir då mindre av kolhydrater (socker och stärkelse) och mera av naturligt fett.

Vi i Sverige har, via kommunikation på internet, arbetat oss fram till  begreppet LCHF.  Low Carb High Fat, Lågkolhydrat-högfett.

Begreppet innebär, förutom lågkolhydrat och högfett, att det ska vara "normal" mängd av protein (exv kött, fisk, ost, ägg).

Maten vi ska äta ska inte ha passerat kemisk-tekniska matfabriker. Det innebär att vi inte ska äta margariner (Becel, Milda, Flora ) och matoljor (förutom en mindre mängd av olivolja eller rapsolja). Vi ska inte heller äta annat som passerat en matfabrik som socker- och stärkelseprodukterna, och tillsatserna. Vi vet nämligen inte om, och hur, farlig denna fabriksmat är för oss. Då är det bättre att avstå tills man vet.

Vi ska också vara observanta på kolhydratintaget. De friska och slanka kan äta något mera av hembakt bröd, gröt och potatis, medan de överviktiga och sjuka ska minimera även dessa kolhydratkällor. Detta eftersom ett högt blodsocker, som man får av högt kolhydratintag, höjer blodsockret och insulinet. Högt blodsocker och insulin är inflammationsframkallande i kroppen och orsakar, eller förvärrar, alla våra folksjukdomar.
 
Grönsaker kan vi äta efter önskemål, men de söta frukterna ska vi vara restriktiva med. De innehåller mycket socker, och är ofta också kraftigt besprutade. Naturligt fett ska vi äta generöst av. Det innehåller mycket näring som hela kroppen behöver, och är också den bästa energiformen, eftersom det inte höjer blodsockret och insulinet.

Det finns numera många böcker, inklusive kokböcker, i LCHF.
Se tex på Adlibris. Särskilt rekommenderar jag Doktor Dahlqvists LCHF - guide och kokbok. Halva boken är ett koncentrat av mitt LCHF-budskap, och halva är kokbok i LCHF.

Se mitt Kostprogram, och alla intressanta länkar i min bloggmarginal.


Hälsovinster av LCHF:
Framför allt gäller det
diabetes och hjärtsjukdom.
Diabetiker typ 2, de som är insulinresistenta och inte klarar av att ta ner blodsockret till normal nivå efter intag av kolhydrater, de får ofta ett normaliserat blodsocker när de äter LCHF, och därmed minskar diabeteskomplikationerna. De kan också minska, ibland helt avsluta, sin medicinering, vilket är bra både för kostnader och biverkningar.

Även typ 1-diabetikerna får ett förbättrat liv om de går över från fettsnål kost till LCHF. De kan minska sina insulindoser, slipper attackerna av lågt blodsocker, hypoglykemierna, och perioderna av högt blodsocker, hyperglykemi. De kan få ett normalt liv, utan diabetesproblem, om de bara minimerar kolhydratintaget.

De minimerar också risken för diabeteskomplikationer, som fotsår, benamputationer, njursvikt, synnedsättning och blindhet, stroke och demens, hjärtinfarkt och hjärtsvikt. Det är viktigt att insulinberoende diabetiker minskar insulindosen innan de minskar kolhydratintaget, så att de slipper riskera hypoglykemier.

Hjärtinfarkt är en diabetesassocierad sjukdom. En tredjedel av hjärtinfarktpatienterna har tidigare känd diabetes, en tredjedel har en tidigare okänd diabetes, och den sista tredjedelen har till allra största delen nedsatt glukostolerans, insulinresistens. Det är högt socker och insulin som inflammerar hjärtkärlen och orsakar infarkt.

Många hjärtinfarktpatienter är smala och magra, så vikten spelar inte så stor roll, utan det är blodsockerstörningen som är huvudorsaken. Blodfetterna spelar inte heller så stor roll. De flesta hjärtinfarktpatienter har helt normala blodfettvärden.

Det är läkemedelsindustrin som har haussat upp myten om det farliga kolesterolet, för att få sälja sina kolesterolsänkande mediciner. Läkemedelsindustrin utövar en stark påverkan på professorerna och läkarkåren, samt politiker och journalister.

Axplock ur andra hälsovinster:
Tandhälsan
blir perfekt om man minimerar kolhydraterna. Det är kolhydraterna som, tillsammans med bakterier i munnen, bildar den syra som fräter på tänderna och inflammerar tandköttet. Inflammationer i kroppen: fibromyalgi, reumatism, astma, eksem, allergi, psoriasis mm, blir förbättrade, ibland utläkta, efter övergång till LCHF.

Inflammationer i magtarmkanalen: Tarmkatarr (IBS), magkatarr, matstrupskatarr, ja även de riktiga inflammatoriska tarmsjukdomarna (IBD, ex Ulcerös Colit och Morbus Crohn) brukar bli distinkt förbättrade av LCHF. För IBD är (ekologiskt)kokosfett särskilt bra, eftersom det är det mest mättade, och därmed inflammationshämmande, fettet.

Infertilitet. Många som haft problem med att bli gravida har rapporterat att graviditet har inträffat efter en tid på LCHF.
Ångest, depression, utmattning blir ofta bättre efter övergång till LCHF.

Prova själva!

 UPP

 

 

LCHF Snabbmat

Som alternativ till utförliga LCHF-menyer har jag gjort denna matsida.

Mat är kött eller fisk, med så mycket kravmärkt och så lite E-nummer som möjligt.

Salt är havssalt, Himalayasalt mm. Peppar är frisk-kvarnat.

Matfett är smör, äkta kallpressad olivolja, ister och ekologisk kokosfett.

Som tillbehör till maten tar jag frysta grönsaker. Wokade eller ångade blandgrönsaker, broccolibuketter, blomkålsbuketter eller gröna bönor.

1 Makrill
En burk makrill. Tub Majonnäs. Tesked
Spadet silas av och majonnäs kläms över.

Man kan variera makrillen med tun eller torskromsskivor. Bägge har dock mindre D-vitamin än makrillen. Bornholms-torskrom finns på Netto. Ganska god och närmare den enda som finns på marknaden idag. Annars var ABBA's mer ren rom. -Det är inte lönt att fråga fiskhandlaren om torskrom. "Det är inte säsong" och har inte varit det i de 40 år jag bott i Sverige. I Danmark finns det alltid.

2 Buljong
Ska man bara ha lite buljong har Knorr en ekologisk (EU-godkänt) buljongtärning utan glutamat/E621 som är ganska ok. Koka ½ liter vatten. Kom i en kopp med en buljongtärning. Numera finns bra fond att köpa med.

3 Ägg och Bacon
En stor tallrik. Lägg ett halvt paket bacon jämte varandra nord-syd och ett halvt paket, öst väst. Alternativt klipp baconet i strimlor med kökssaxen och fördela jämt över tallriken. Mikra 8 minuter på näst högsta läge. (eller vad som passar med din mikrougn) Under tiden stekar du 2-3 ägg och lägger sedan dem på den färdiga baconen. Lite lite salt, mucho peppar.

4 Korv
Stek några korvar, vi gillar de tyska baconlindade, och servera med en traditionell dansk senap som innehåller endast ¼ så mycket kolhydrat som en svensk. Dijon är lika kolhydratfattig, men smakar mest ingenting utöver ättika. Tillbehör om du tycker.

Frusna røde pølser/varmkorv värmas enklast så här: Sätt vatten på vattenkokaren och kom korvarna i en stor värmetålig skål. När vattnet kokar hälls det över korvarna. Låt stå och häll en ny portion vatten på vattenkokaren. När det kokar, slå ut det första vattnet från korvarna och häll på det nykokta vatten. Låt stå en liten stund medan du dukar. Klart!  -Lite stekta lök är gott.

5 Kebabkött
Häromdagen stekta frun en halv påse frusit kebabkött medan hon wokade ett paket, (600 g.) frusna blandgrönsaker. CF efter behag och/eller en stor klick smör om man tycker. Tänk så mycket gott för så lite besvär! Istället för varje dag värma upp en massa vatten och sedan koka potatis eller ris i 20 minuter, fixar man måltiden på noll tid, och spar tillika en massa ström och miljön. Super!

6 Hundeprutter
-men inte från Bon Bon.

Cevapcici, är små köttkorvar av rent oxkött, men ser onekligen ut som små hund-hömhöm. Tillredas som ovan. Barnbarnen älskar, och frågar efter dem, så därför får de sin egen rubrik såklart.


7 Fettkaffe
25 gram smör, 25 gram ekologisk kokosfett, 1-3 ägg stavmixas med 2 dl. kaffe. Där finns många variationer på fettkaffe. Istället för kaffe kan man ta kokande vatten och kanske en msk cacaopulver. Testa dig fram till din egen favorit. Många har fettkaffe, och inget annat som frukost. Nån använder det som en "Pulverkur" 2-3 gångar om dagen i längre tid. Skillnaden på denna "Pulverkur" mot de vanliga, är att man håller sig mätt och det finns i princip all näring man behöver.

8 Pizza!

Vanlig Pizza är ju inte precis LCHF-mat men är man nu jättesugen kan det göras på ett stort runt råg-knäckebröd. Det finns faktiskt recept på vissa av paketen. Här har vi tomatröra, strimlat ost, skinka, lök och paprika samt kryddor. 10 minuter i ugnen på 200 grader. Frun och jag orkar bara med en halv varje.

 

UPP

Om fett och kolhydrat

 Jag mottog Gunnar Lindgrens nyhetsbrev. Detta är en fantastisk intressant sammanställning runt allt han skrivit om risken vid fettsnål kost. Nedan är en kopia. Den är lång, så skriv ut och studera den i lugn och ro i en mysig fåtölj.

Årets första nyhetsbrev 2008 innehåller:

1. Heder åt Socialstyrelsen!
2. Livsmedelsverkets enhet för nutrition måste förändras - Tilltron till Livsmedelsverket och kostråden är nu mycket lågt
3. Välgjord och omfattande forskning ifrågasätter nu Livsmedelsverkets kostråd 
4. Dietistkåren måste göra en radikal förändring av sina kostråd och arbetsmetoder
5. Snabba kolhydrater kan ge barn fettlever
6. Mindre kolhydrater till gravida minskar risken för missbildningar
7. Kolesterol och statiner
8. Ny bok om den nya synen på kost och hälsa
9. Unilevers margarinreklam anmäls till KO av Sveriges Konsumenter i Samverkan
10. Vad du bör göra

1. Heder åt Socialstyrelsen! Nyligen meddelade Socialstyrelsen att distríktsläkaren i Njurunda, Annika Dahlqvist, inte gjort något fel som rekommenderar en kost som består av låg andel kolhydrater, men mer fett till dem som är sjuka i diabetes typ-2. Två dietister hade anmält henne för att hon inte följer gällande kostråd till diabetiker, dvs rekommenderar fettsnål kost med mycket kolhydrater. Kolhydrater höjer ju det blodsocker som egentligen borde sänkas, eftersom en förhöjning leder till skador som i värsta fall leder till amputation och dialys.

Fettsnål kost får därför samma effekt som att försöka släcka en eld med bensin. Innan propagandan för fettsnål kost tog sin början, behandlades diabetes med en kolhydratsnål kost, vilket är det självklara. Efter introduktionen av den fettsnåla kosten har både övervikt och diabetessjukdom i samhället ökat kraftigt. Detta beslut från SoS är en välkommen vändpunkt när det gäller befolkningens hälsa, och först nu finns det möjligheter att bryta den destruktiva utveckling som den fettsnåla kosten givit upphov till.

Redan för 7 år sedan stod det klart för de flesta som sysslade med kost och hälsa, att vi stod inför en stor omvärdering. I tidskriften "Science" (vol 291, 30 March 2001 - finns på www.gunnarlindgren.com) skrev den prisbelönte medicinjournalisten Gary Taubes artikeln "The Soft Science of Dietary Fat" som på sätt och vis bildade startskottet för den omvärdering och det beslut som vi nu är vittne till.

Där kommer en rad världsledande forskare när det gäller kost och hälsa till tals, och det var svårt att inte bli övertygad om att den fettsnåla kosten, dels saknar vetenskapligt stöd. Utan i stället är det livsmedelsindustrin och experter som avlönas av exempelvis margarinindustrin som trummat igenom detta budskap. Dels leder den fettsnåla kosten till att människor i stället hämtar sin näring/energi från kolhydrater på ett omfattande sätt som ingen generation före oss har gjort, vilket leder till övervikt och en rad sjukdomar som förknippas med detta.

Exempelvis diabetes typ-2, hjärt och kärlsjukdom, högt blodtryck m m. Ett samlande namn för denna flora av skador av den fettsnåla kosten kallas "det metabola syndromet". Andra störningar är försämrat minne och reproduktion, fettlever hos barn osv. Att kolhydratsnål kost leder till både lägre vikt och förbättrad diabetessjukdom finns det idag många som kan vittna om, samt även vetenskapliga undersökningar från såväl Sverige som resten av världen.

Det finns t o m exempel på att de som tagit insulin och därmed tvingas sluta sina krävande yrken (t ex som busschaufför), har kunna sluta med denna medicinering när man frångått den fettsnåla kosten och också återgå till arbetet. Alla måste inse att detta är en enastående förändring som förtjänar allt stöd.Det finns även andra exempel på att det är kolhydraterna i kosten som är orsaken till övervikt, och inte fettet. 

Innan björnar skall gå i ide på hösten börjar de äta enbart söta bär, och snart har de lagt på sig 30 kg extra fett. Man kan också visa att den förändrade insulinregleringen liksom hos människan medverkar till denna viktuppgång hos björnar. Sumobrottare har i långa tider eftersträvat så hög kroppsvikt som möjligt. Deras kost är sedan länge utprovad: kolhydrater, kolhydrater och kolhydrater - men inte fett.

Överläkaren och medicinske rådgivaren åt sjukvårdsledningen i Västra Götalandsregionen Christer Enkvist sade följande idag klassiska yttrande på DN Debatt för några år sedan: "Det är lika dumt att tro att man blir fet av att äta fett som att tro att man blir grön av att äta grönsaker."

Livsmedelsverkets avdelning för nutrition. Under de senaste åren, när folkhälsan när det gäller bl a övervikt och diabetes snabbt har försämrats, har avdelningen för nutrition vid Livsmedelsverket med näbbar och klor försökt bekämpa de nya idéerna, och klamrat sig fast vid sitt livsverk - den fettsnåla kosten - trots att den saknar vetenskapligt stöd och så uppenbart leder oss i fördärvet.

De mest talföra har varit Bengt Vessby, Wulf Becker, Åke Bruce som också fått hjälp av "bantningsexperten" Stephan Rössner från Karolinska Institutet. Enligt min mening har de, säkerligen ursprungligen oavsiktligt, skickat den svenska befolkning in i övervikt, diabetes, hjärtsjukdom. Överviktiga barn och ungdomar har berövats sin livsglädje som ofta bytts mot självförakt. I många fall magopereras dessa - men den fettsnåla kostens advokater har kategoriskt vägrat att låta barnet pröva kolhydratsnål kost innan man tar till kniven. Trots alla bevis på viktnedgång.

Det mest motbjudande när det gäller enheten för nutrition är dess ekonomiska bindningar till margarinindustrin. Bengt Vessby, som varit en pålitligt förespråkare för att äta margariner med lågt fettinnehåll (unga som gamla), har i många år avlönats av margarinindustrin. Samtidigt har han varnat för att äta produkter från margarinindustrins konkurrenter, t ex smör, ost och grädde. Idag vet vi att animaliska mättade fetter är fullgoda och Annika Dahlqvist kan idag enligt Socialstyrelsen med gott samvete rekommendera dessa.

Vessby har t o m när det gäller foton av sig själv poserat framför produkter framställda av de företag som avlönat honom. Denna reklam har publicerats exempelvis i Livsmedelsverkets tidning Vår Föda.  

Bengt Vessby har i många år rekommenderat produkter från de företag som avlönat honom. Men samtidigt har han som talesman för Livsmedelsverket varnat för konkurrenternas produkter - smör, ost och grädde. Han har tillåtits göra reklam för dessa produkter i Livsmedelsverkets tidning "Vår Föda" 

När Bengt Vessby blev varse att Annika Dahlqvist inte ville följa den fettsnåla kosten och margarinindustrins reklam, skickade han 31/10 05 ett brev till henne med följande mästrande avslutning där han försvarar den fettsnåla kosten: "Råden är utarbetade enligt de regler som gäller för s.k. evidence based medicine, vilket innebär att styrkan och säkerheten i alla råd är graderade på ett av vetenskapssamhället definierat och accepterat sätt.

Råden överensstämmer i allt väsentligt med motsvarande kostråd från the American Diabetes Association. Alla råd baseras på för närvarande bäst tillgänglig kunskap. Om nya kontrollerade studier presenteras, som visar att dessa råd bör omformuleras, kommer detta också att ske.Som läkare har man åtagit sig att utöva sitt yrke i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, och att erbjuda patienterna vård i enlighet med dessa regler. Att under lång tid behandla patienter med diabetes med en kost med ett högt innehåll av fett och protein har inget vetenskapligt stöd idag, och kan potentiellt vara farligt.

Eftersom inga människor någonsin, och inte heller diabetespatienter, ätit en sådan kost under lång tid tar man som läkare på sig ett stort ansvar när man ger sina patienter sådana råd. Om man dessutom, utan att ha några egna dokumenterade och kontrollerade studier som stöder detta, hävdar att alla läkare/dietister/nutritionister som arbetat med dessa frågor i åratal har fel, är man inte längre trovärdig.
Bengt Vessby"

Min kommentar: Det märkliga är att redan Gary Taubes klargjorde att ett sådant vetenskapligt stöd som Vessby hänvisar till saknas. Ofta hänvisar den fettsnåle förespråkaren till olika internationella organ, där han själv eller en kollega är medlem. I den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) finns exempelvis Wulf Becker, som hos Livsmedelsverket också propagerar för fettsnål kost.

Observera också att det amerikanska organet för diabetesbehandling ADA nu anser att den kolhydratsnåla kosten, som Dahlqvist förespråkar, är fullgod.

ADA Issues New Clinical Practice Recommendations New Advice for Doctors About Low-Fat, Low-Carb Restricted Diets For Short-Term Weight Loss
December 28, 2007 (Alexandria, VA) -


The American Diabetes Association (ADA) today issued its annual Clinical Practice Recommendations to help health care providers treat people with diabetes using the most current evidence available. This year, one notable change occurs in the Medical Nutrition Therapy section dealing with weight loss. Until now, the ADA did not recommend low carbohydrate diets because of lack of sufficient scientific evidence supporting their safety and effectiveness.

The 2008 Recommendations include a statement recognizing the increasing evidence that weight-loss plans that restrict carbohydrate or fat calorie intake are equally effective for reducing weight in the short term (up to one year).

Min kommentar: Observera att man liksom Socialstyrelsen vill göra gällande att viktnedgång på lång sikt inte är klarlagd. Men den fettsnåla kosten måste ju ifrågasättas ännu mera, då den på både kort och längre sikt i stället visat sig leda till viktuppgång? Fettsnåla kostens förespråkare har i ett försök att rädda det som räddas kan, framfört att Socialstyrelsens godkännande av Dahlqvist lågkolhydratkost bara gäller för diabetiker, medan vanliga friska skall fortsätta med fettsnål kost. Detta är orimligt. Då ökar ju risken att de drabbas av övervikt, metabola syndromet och också diabetes. Varför skall man först invänta detta och sedan övergå till kolhydratsnål kost?

Oförsvarligt att rekommendera margarin. Samtidigt har det efterhand kommit fram att margariner tillverkas på ett ytterst motbjudande sätt, med en rad kemikalier inblandade. Det är frågan om en syntetisk produkt som har likheter med en skumbanan eller en Coca-cola och är en produkt som ansvarsfulla krafter skall utesluta från vår kosthållning, särskilt hos barn och ungdomar. 

Vid tillverkningen har man utplånat många av de viktiga näringsämnen som finns i naturliga matfetter, t ex karotenoider, vitaminer, steroler, fosfolipider, flavonoider etc.

Våra margariner är uppbyggda på fetter som behandlats med bl a natronlut, fosforsyra, regenererad bentonit, upphettning till 230 grader och natriummetylat. Råvaror kan behandlas med aceton (fraktionering). Livsmedelsverket har meddelat att man hittat både bensin och cancerframkallande PAH i exempelvis margarinet "Becel". Dessvärre har dessutom margariner en ogynnsam kvot när det gäller omega-3 och omega-6 fetter. Men man upplyser inte befolkningen om detta eller kräver att vare sig bensinresterna eller omega-6 innehållet anges på förpackningen.

Tvärtom rekommenderar man till daghem, skolor etc att mata barnen med lättmargariner. Det är enligt min mening värre än att rekommendera Coca-cola och skumbananer till dagisbarn och är egentligen en skandal av stora mått. I en undersökning från Västra Götaland såg man att skolbarn som åt mest margariner också hade högsta förekomsten av allergier. Vegetabiliska fetter är i regel flytande (omättade) medan animaliska fetter är fasta (mättade).

För att demonisera sin huvudkonkurrent (mejeriindustrin) har margarinindustrin och dess talesmän på Livsmedelsverket länge prisat "flytande" matfett och varnat för fasta fetter som smör etc. Idag anses mättade fetter vara fullgoda och ingen forskning kan stödja dessa närmast ekonomiskt grundade rekommendationer. Dessvärre är just flytande fetter (förutom olivolja) rik på fleromättade fetter och är därmed olämpliga att använda vid stekning och annan upphettning. Då ökar risken för bildning av epoxider som anses cancerframkallande. 

Observera att Livsmedelsverket har funnit höga halter av bensin i just flytande margariner. I flytande Becel finns dessutom härdat fett, där det omättade fettet behandlas med nickelspån och molekylerna förändras till naturfrämmande substanser.  Mättade fetter är sammanfattningsvis stabila fetter och stor konsumtion av dessa, t ex hos eskimåer eller massajer i Afrika, har inte visat något samband med ohälsa, tvärtom kan konsumtion av mjölkfetter (mättade) enligt nyare forskning sättas i samband med förbättrad hälsa. De fleromättade fetterna i flytande oljor är däremot reaktiva och bör konsumeras med försiktighet.

2. Livsmedelsverkets enhet för nutrition måste förändras - Tilltron till Livsmedelsverket och kostråden är nu mycket lågt En amerikansk kostjournalist påpekade att nya relevanta kostråd och en förbättring av folkhälsan kan väntas först när en generation hemmablinda näringsexperter och dietister gått i pension. Men måste vi vänta till dess? Hur många diabetikers fötter och njurar skall offras för prestigens skull? I Läkartidningen lät man under december 07 göra en enkät om vad läsarna ansåg om Livsmedelsverkets rekommendationer om intag av fett. Läsarna av Läkartidningen måste betecknas som kunniga och pålästa. Vid slutet var resultatet som följer: Antal röstande 2143
 
Litar ej på SLV:  1670 personer = 78%  
Vet ej:                   40 personer  =   2%
Litar på SLV:        433 personer = 20%  


3. Välgjord och omfattande forskning ifrågasätter nu Livsmedelsverkets kostråd
I Läkartidningen nr 49 - 50 2007 volym 104 finns en mycket intressant, men också skrämmande artikel om den fettsnåla kosten. Författarna ställer frågan om inte all denna propaganda för fettsnål kost saknar vetenskaplig grund? Dess förespråkare har helt enkelt farit med osanning? Här inställer sig dessutom frågan om rekommendationerna egentligen i stället enbart gynnat livsmedelstillverkare som margarinindustrin, fast på folkhälsans bekostnad, eftersom näringen/energin i stället ofta måste hämtas från snabba kolhydrater i alltför stor utsträckning?Så här skriver de tre författarna Berglund, Nilsson och Leosdottir:


"Fettintag och kardiovaskulär hälsa – är vi helt felinformerade?
GÖRAN BERGLUND, professor, PETER M NILSSON, docent, universitetslektor, MARGRÉT LEÓSDÓTTIR, ST-läkare,Under de senaste tre decennierna har hela västvärlden rekommenderats äta mindre av såväl totalfett som mättat fett för att undvika hjärt–kärlsjukdom och cancer. Grunden har varit ett antal observationsstudier som visade att befolkningsgrupper med höga intag av mättat fett löpte hög risk för hjärt–kärlsjukdom och ökad dödlighet.


Andra studier visade att man genom att sänka intaget av mättat fett under kort tid (veckor, månader) kunde sänka serumkolesterol, den faktor man ansett vara länken mellan mättat fett i kosten och risk för hjärt–kärlsjukdom. På dessa vetenskapliga grunder har det bedrivits en intensiv kampanj för att minska mättat fett i kosten i primärpreventivt syfte. Även om vissa forskare ifrågasatt grunderna har de stora vetenskapliga sammanslutningarna och nationella ansvariga organen varit eniga, och budskapet har kraftfullt trummats igenom.

Inget stöd för att högt fettintag är farligt. De senaste svenska kostrekommendationerna från 2005 ‹http.//www.slv.se› säger: Totalintaget av fett bör begränsas till 25–35 energiprocent och intaget av mättat fett plus transfett till omkring 10 procent av energiintaget. De amerikanska riktlinjerna för förebyggande av hjärt–kärlsjukdom är mycket snarlika.Senare års forskning har emellertid inte kunnat stödja hypotesen att vare sig höga intag av totalfett eller av mättat fett är farliga. Harvardgruppen har i en serie studier visat att högt intag av vare sig totalfett eller mättat fett var associerat med risk att insjukna i hjärt–kärlsjukdom.

I Malmö har vi visat närmast identiska fynd som i Harvardgruppens studier vad gäller effekter av totalt energiintag och fettintag baserat på prospektiva data från Malmö Kost Cancer, en stor befolkningsstudie med en kostregistrering vid baslinjeundersökningen 1992–1996. Populationsbaserade studier av intag av totalfett respektive mättat fett i relation till risken att utveckla bröstcancer och koloncancer har inte heller kunnat påvisa ett signifikant positivt risksamband.

Nyligen presenteras tre publikationer baserade på samma amerikanska kvinnoprojekt – The Women’s Health Initiative (WHI). Hela 19 000 kvinnor minskade sitt intag av fett från i medeltal 38 procent till 29 procent under åtta år. Även intaget av mättat fett sjönk signifikant: 3 procent jämfört med intaget i kontrollgruppen. Förändringen påverkade dock inte risken för bröstcancer, tjocktarmscancer eller hjärt–kärlsjukdom. Resultaten är i linje med de tidigare nämnda observationsstudierna från Harvard och Malmö: andelen fett i kosten förefaller inte påverka risken för dessa allvarliga sjukdomar.

Syftet med denna artikel är att beskriva de viktigaste studierna som belyser sambandet mellan fettintag och allvarlig sjukdom, här huvudsakligen exemplifierad med hjärt–kärlsjukdom. För att ge läsaren en balanserad bild, presenterar vi grundbulten för fetthypotesen – Seven Countries-studien – och senare tids observations- och interventionsstudier något mer i detalj.

Bevisen för och emot hypotesen
. Observationsstudier. Det huvudsakliga underlaget för den nu dominerande uppfattningen i vetenskapssamhället vad gäller fettintag och hjärt–kärlsjukdom kommer ursprungligen från den välkända Seven Countries-studien. Denna ekologiska studie genomfördes under 1960- och 1970-talen i Europa av en ytterst imponerande grupp av epidemiologer, inkluderande Ancel Keys, Matti Karvonen, Henry Blackburn m fl. Resultaten av 15 års uppföljning publicerades 1986.


De visade att kvoten mellan intaget av enkelomättat och mättat fett förklarade 85 procent av all död, 96 procent av all kranskärlssjukdom och 55 procent av all cancer; detta även sedan man tagit hänsyn till individernas ålder, blodtryck, kolesterol och rökvanor. Redan här tycker man att epidemiologer och näringsexperter borde ha reagerat på den osannolikt höga förklaringsgraden."
Hela artikeln se http://www.lakartidningen.se/store/articlepdf/8/8291/LKT0749s3780_3784.pdf 


4. Dietistkåren måste göra en radikal förändring av sina kostråd och arbetsmetoder Dietister hör av sig till mig och uttrycker sin förtvivlan. Många förstår att den fettsnåla kosten leder i fördärvet, men känner liksom Annika Dahlqvist ett tryck ovanifrån att inte ge efter för de nya rönen. Dietisternas ledare, Elisabeth Rothenberg, är nu mycket upprörd över Socialstyrelsens beslut eftersom hon i alla år följt den väg Vessby med flera anvisat. Elisabeth Rothenberg säger angående SoS beslut: "– Det är ett mycket märkligt yttrande. Det finns inte tillräckligt med evidens för att ändra kostråden.

Dahlqvists råd går på tvärs med både europeiska guidelines och svenska näringsrekommendationer för hur patienter med typ 2-diabetes ska behandlas. – Hon har ju anklagat oss för att hålla oss till rådande riktlinjer, vilket är en märklig kritik. Hon själv har ju inte varit direkt lågmäld. När hon föreläser håller hon ju ofta fram sig själv som ett lyckat objekt, i stället för vetenskapliga studier, vilket också är lite märkligt, säger Elisabet Rothenberg." En annan ledande dietist, Eva Kullenberg, skriver om barnmat: "Ja, mat för barn är allvarliga saker... Om barn lär sig äta bra från början, så följer det med dem hela livet.

Bra mat innebär frukost, lunch, middag och mellanmål. Mycket frukt, bär, grönsaker och rotfrukter, samt potatis, bröd, ris och pasta. Vi har utrymme för socker i måttliga mängder, så "vanlig" sylt till gröten är inga problem. Koka den själv, så vet man hur mycket bär/frukt och socker det är i den! Jag tror det är bäst med lättmjölk/mellanmjölk och "mellanmatfett" till vardags, vill man ha fetare mejeriprodukter, så får det bli till helgen."Och jag tror definitivt inte att sylt och russin bär skulden till dagens hälsoproblem!"

Min kommentar: Både Rothenberg och Kullenberg verkar helt oförmögna att inse att tiden har gått förbi dem. Att rekommendera "mycket" potatis, bröd, ris och pasta samt undvika "fetare mejeriprodukter" måste med dagens kunskap ses som ett sätt att skicka barnen in i övervikt och sjukdom. Är det inte dags för dietistkåren att få en ny ledning?

5. Snabba kolhydrater kan ge barn fettlever GP 20/9 07 Miljontals barn riskerar allvarliga leversjukdomar på grund av sin fetma. Snabba kolhydrater kan vara orsaken visar ny forskning. Fettinlagringar i levern är vanliga vid övervikt och fetma. I allvarliga fall kan detta leda till leverinflammation och till skrumplever. Fettlever var synnerligen ovanligt bland barn för ett par decennier sedan. I och med den pågående fetmaepidemin bland barn har tillståndet blivit oroväckande vanligt. Vänder man inte trenden kan det få allvarliga konsekvenser, befarar amerikanska barnläkare.

I en djurexperimentell studie visar forskare vid Childrens Hospital i Boston att det är konsumtion av snabba kolhydrater som kan ligga bakom det ökande antalet fall av fettlever. Snabba kolhydrater som bland annat finns i vitt bröd, vitt ris, många frukostflingor och i socker ger en snabb höjning av blodsockret. Detta i motsats till långsamma kolhydrater som bland annat finns i grönsaker, bönor och fullkornsprodukter. I sin studie, som redovisas i septembernumret av den medicinska tidskriften Obesity, matades möss med en diet av antingen snabba eller långsamma kolhydrater. Näringsinnehållet i de båda dieterna var annars identiskt - samma mängd kalorier, fett, protein och kolhydrater.

Efter ett halvår vägde mössen lika mycket oavsett diet. Den stora skillnaden var kroppsfettet. De möss som matats med långsamma kolhydrater var slanka, med normal andel kroppsfett. De som fått snabba kolhydrater hade dubbelt så mycket kroppsfett. Enligt författarna är orsaken att de snabba kolhydraterna leder till att levern lagrar fett eftersom produktionen av insulin inte räcker för att snabbt nog bryta ned sockret. Bostonforskarna avser nu att starta en studie där man hoppas kunna bevisa att fettlever hos barn kan tillbakabildas med en diet bestående av långsamma kolhydrater. Madeleine Sahlman  

6. Mindre kolhydrater till gravida minskar risken för missbildningar? Det finns idag forskning som tyder på att kvinnor lättare blir gravida om de äter en kolhydratsnål kost. Men det är om möjligt ännu mer anmärkningsvärt att risken för missbildningar ökar vid en kolhydratrik/fettsnål kost? I boken "DIABETES - forskning om en folksjukdom" av den kände diabetesforskarenClaes Hellerström (1986) står på s 46 "Åtskilliga forskningsresultat, inte minst svenska, tyder dessutom på att glukosnivån i det blod som strömmar genom moderkakan, är av betydelse för uppkomsten av missbildningar. En onormalt hög glukosnivå under kritiska delar av fosterutvecklingen medför ofta missbildningar i  skelett, hjärta och centrala nervsystemet. Exakt hur det sker är oklart."

7. Kolesterol och stationer. Den kanske främste kolesterolexperten i Sverige är docent Uffe Ravnskov. Han får ofta frågor från äldre människor som blivit ordinerade statiner, men som därefter börjar må verkligt dåligt. En kvinna som hade tämligen måttligt "förhöjda" kolesterolvärden fick följande svar av Ravnskov:"Din oro är obefogad. Du ska i stället vara glad för att ditt kolesterol är högt; försök inte att minska det, i synnerhet inte med medicin.

Inga statinexperiment har nämligen lyckats påverka risken för att få en allvarlig hjärtsjukdom hos kvinnor; Statinerna har däremot många obehagliga biverkningar, som du tydligen har märkt själv. Högt kolesterol är dessutom inte en riskfaktor för kvinnor. Äldre människor med högt kolesterol lever längre än äldre med lågt. Du kan läsa mer om det i min bok "Fett och kolesterol är hälsosamt!" nyss utgiven på Optimal Förlag. Vänligen Uffe Ravnskov"

Många, särskilt äldre människor får idag besked att de har "högt kolesterol" och måste börja behandlas med statiner. I likhet med propagandan för fettsnål kost och margariner är frågan om kolesterol som riskfaktor kraftigt överdriven eller närmast nonsens - men här har läkemedelsbolagen och margarintillverkarna (Becel) sett möjligheter till stora förtjänster. Men även här sker nu en kraftig omvärdering.

De som "måste" behandlas med statiner får ofta allvarliga biverkningar, t ex med kramper, smärta, impotens etc. Allt fler studier visar nu att denna behandling är verkningslös när det gäller hjärtsjukdom. De statistiskt sett ytterst små hälsovinster som vissa manliga riskgrupper kan nå står inte i proportion till alla negativa effekter.

Den kände diabetsläkaren Fedon Lindberg i Norge skriver ang nedanstående artikel: "Interesting article, which shows that just reducing cholesterol through reduction of its absorption from food (which by the way is the same way of action of plant sterols marketed in margarines and yoghurt drinks, etc.) has no effect on hard end points (cardiovascular disease or death). It is doubtful that it makes sense using cholesterol lowering alone as a marker for reduced risk for heart disease.

Sterols reduce blood cholesterol, but have not shown reduction in heart disease or death rate from it.Statins on the other hand have many anti-inflammatory, antioxidant and platelet aggregation inhibiting actions, which explain their effect (although the magnitude and significance is debatable depending on what patient categories one looks at). January 23, 2008

Study Casts Doubts on Vytorin, Zetia Cholesterol-Lowering Drugs May Not Reduce Plaque Buildup By Salynn Boyles WebMD, Medical News,Reviewed by Louise Chang, MDJan. 15, 2008

-- Disappointing results from a long-awaited trial of the best-selling cholesterol drug Vytorin drew mixed reactions from some of the nation's leading cardiologists. Vytorin, which combines the unique cholesterol drug Zetia with the traditional statin drug simvastatin, was found to be no better than simvastatin alone for reducing plaque buildup in the carotid arteries.

The carotid arteries run through both sides of the neck to the brain. In fact, patients taking Vytorin actually had slightly more plaque buildup during the trial than those taking simvastatin alone. The findings were revealed Monday morning in a news release issued by the drug companies Merck and Schering-Plough, which jointly market Vytorin and Zetia.

In an interview with WebMD, cardiologist Steven E. Nissen, MD, called the results "a stunning reversal for Zetia and Vytorin." Nissen is chairman of the department of cardiovascular medicine at the Cleveland Clinic, and is a past president of the American College of Cardiology.

"Zetia works only by blocking the absorption of cholesterol, but it has not been shown to produce any health benefits," he says. "I have been skeptical of these drugs from the beginning because I wasn't sure that Zetia's mechanism of cholesterol lowering would produce the same benefits that we see with statins.”

But P.K. Shah, MD, who directs the cardiology department at Cedars-Sinai Medical Center in Los Angeles, tells WebMD that the trial results do not mean that the millions of patients taking Zetia or Vytorin derive no benefit from the drugs. "I don't think this is a call for a moratorium on Zetia.

That would be overreaching," he says. "This was a small study and it is not the last word." (Do you take Zetia? Will you talk to your doctor now? Tell us about it on WebMD's Cholesterol Support Group board.) Congressional Probe of Zetia, Vytorin ResearchThe release of the results came just weeks after the announcement of a congressional investigation into the drug companies' actions surrounding the study, which ended nearly two years ago.

In addition to delays in presenting the results, critics had accused the companies of attempting to change the endpoints of the study, known as the ENHANCE trial, in an effort to present the results in a more favorable light. In a news release issued Monday afternoon, the two congressmen leading the investigation had harsh words for Merck and Schering-Plough.

"Today's announcement that the ENHANCE study failed to find any positive benefit from the addition of Zetia to a common, inexpensive, generic therapy raised concerns that attempts were made to mask the minimal value of this new drug," Committee on Energy and Commerce chairman John Dingell, D-Mich., charged. Rep. Bart Stupak, D-Mich., who chairs the oversight subcommittee, said the investigation will continue.

"In light of today's results, which were released nearly two years after the ENHANCE trial ended, it is easy to conclude that Merck and Schering-Plough intentionally sought to delay the release of this data,"

Stupak said. "It's currently unclear whether these companies knew that adding a new expensive drug accomplished nothing more than an established cheaper generic. But it is clear that our investigation is far from over."Schering-Plough Responds A spokesman for Schering-Plough tells WebMD that the timing of the trial results release had nothing to do with the congressional investigation.

Lee Davies blamed the delay in presenting the findings on the complexity of interpreting the data, which included some 40,000 visual images that had to be analyzed. Davies pointed out that the study was designed to assess plaque buildup in the arteries in a very high-risk patient population.
The trial was not designed to look at outcomes such as heart attack, stroke, and death. The trial included 720 patients with a rare genetic condition predisposing them to very high cholesterol. During the two-year study, patients were treated with either high doses of simvastatin alone or Vytorin, which combines Zetia and simvastatin. Vytorin was found to lower LDL "bad" cholesterol more than simvastatin alone, with patients on the combination drug showing a 58% reduction in LDL vs. a 41% drop for those on the single drug.

The side effect profile for the two treatments was similar, and was consistent with the labeling for Vytorin, Davies says. But Vytorin users had slightly more plaque buildup in their carotid arteries, although the difference was not statistically significant and could have been due to chance.

Davies says three larger ongoing trials, involving some 20,000 patients, should answer questions about whether Zetia and Vytorin prevent more adverse events and deaths than statins alone. He questions the reaction to the ENHANCE results, which he called a "small, academic trial." "The implications drawn from the findings in terms of clinical use seem out of proportion to what the trial was designed to demonstrate," he says."One should keep in mind that while statins are the first-line therapy for most people, they are not enough for many people and are not appropriate for some.

There is a need for viable alternatives, and Zetia and Vytorin have proven to be very effective for lowering LDL levels." Combined quarterly sales of Zetia and Vytorin reached $1.3 billion in the second quarter of 2007, with Vytorin sales growing by 30% and Zetia sales increasing by 21%, according to the Dow Jones news service MarketWatch.

Docs Weigh in A statement released Tuesday afternoon by the American College of Cardiology (ACC) urged patients taking Zetia or Vytorin to remain calm in the wake of the ENHANCE findings. The statement made it clear that ACC still considers Zetia a reasonable option for patients who cannot tolerate statin drugs or can only tolerate low-dose statins.

“There is no reason for patients to panic,” the statement read. “Concerned patients using these drugs should talk to their health care professional. This is not an urgent situation and patients should never stop taking any prescribed medications without first discussing the issue with their health care professional.”

Docs Weigh in continued...Michael Blazing, MD, of Duke University Medical Center, is lead investigator of the largest ongoing trial of Zetia, sponsored by Merck and Schering-Plough. The study will include more than 10,000 people recently hospitalized for a heart attacks or unstable angina randomized to receive either Zetia and simvastatin or simvastatin alone.

Patients will be followed to record the incidence of major cardiovascular events, including heart attacks or strokes.Blazing tells WebMD that study should be completed by 2012. “In order to really answer the questions about the safety and efficacy, we need much bigger trials like ours with these major events as the endpoints,” he says.

Shah agrees, adding that he sees no reason why anyone taking Zetia and Vytorin should stop taking the drugs based on the ENHANCE results. “Do (Zetia and Vytorin) save more lives? Do people who take them have fewer heart attacks and strokes?” he asks. “The answer to these questions will tell us if these drugs are useful, and we don’t yet know the answers.

” But Nissen says it's wrong for the drug companies to continue to make billions of dollars a year from the sale of Zetia and Vytorin when there is no evidence that they work any better than generic statins, which cost much less.“

We are supposed to continue giving these drugs on faith for the next four or five years in the hope that they work,” he says.“That makes no sense. We practice evidence-based medicine, and right now the only evidence we have suggests that (Zetia and Vytorin) add nothing in terms of health benefits.”

SOURCES: Merck/Schering-Plough news release, Jan. 14, 2008. Steven Nissen, MD, director of cardiovascular medicine, Cleveland Clinic. P.K. Shah, MD, director of cardiology, Cedars-Sinai Medical Center, Los Angeles. Michael Blazing, MD, associate professor of medicine, Duke University Medical School, Durham, N.C. Lee Davies, spokesman, Schering-Plough Pharmaceuticals. U.S. Congress, Committee on Energy and Commerce news release, Jan. 14, 2008. MarketWatch: "Merck Posts 12% Growth in Quarterly Profits."

Min kommentar: En överläkare sade till mig för många år sedan att sojaodlarna i USA, margarintillverkarna och läkemedelsindustrin var helt överlägsna marknadsföringsgenier som McDonald's, Coca-cola och Levis Jeans, eftersom man fick sin reklam klädd i vita rockar!

8. Ny bok om den nya synen på kost, fett och hälsa
Gary Taubes i USA har skrivit en mycket uppmärksammad bok som redovisar den nya synen på kost, fett och hälsa. Det var ju Gary Taubes som visade vägen bort från den fettsnåla kosten och tillhörande sjukdomar genom sin tidigare nämnda artikel i tidningen "Science". Barnläkaren Björn Hammarskjöld redovisar sin syn på boken:

Sammanfattning av Gary Taubes’ bok "Good Calories, Bad Calories Challenging the Conventional Wisdom on Diet, Weight Control, and Disease" (2007, Alfed A. Knopf,NY, NY, USA)Jag har just läst "Good Calories, Bad Calories" av Gary Taubes, en mycket fascinerande bok som innehåller en fantastisk referenslista på 70 sidor omfattande allt som är värt att kunna om kosten och dess verkningar alltifrån Brillat-Savarin 1825 till referenser från 2007.


Taubes har ägnat fem år av sitt liv att med hjälp av modern teknologi ta fram och läsa alla dessa referenser samt även intervjuat ett hundratal personer, både aktiva och sedan länge pensionerade forskare. Och det framkommer att vi har vetat hela tiden varför vi är överviktiga, har hjärt- kärlsjukdomar, sockersjuka, cancer och Alzheimer. Svaret finns bokstavligen mitt framför ögonen på oss och vi vill eller kan inte se det, precis som i Kejsarens nya kläder. Taubes har verkligen gått igenom litteraturen som en sann vetenskapsjournalist och vänt på varje sten som finns att vända, ifrågasatt varje sanning i sann vetenskaplig anda.

Det är vetenskapens uppgift att förklara orsaken till fetma, sockersjuka och de andra civilisationssjukdomarna bortom allt tvivel. Om det finns konkurrerande hypoteser måste de ställas mot varandra i jämförande försök, det lönar sig inte att testa dem var för sig. Hans slutsatser i denna ögonöppnande bok sammanfattar som följer.”Allteftersom jag fått kunskap om all denna forskning så framstår följande slutsatser som oundvikliga för mig, allt baserat på befintlig kunskap:

  1. 1: Fett från födoämnen, mättat eller ej, orsakar inte fetma, hjärtsjukdom eller någon annan kronisk civilisationssjukdom.

    2: Problemet är kolhydrater i födan, deras effekt på insulinutsöndring och därmed den hormonella regleringen av homeostasen – hela den hormonella ensemblen i den mänskliga kroppen. Ju mer lättsmälta och raffinerade kolhydraterna är, desto större påverkan på vår hälsa, vikt och välmående.

    3: Socker – specifikt sackaros och high fructose corn syrup – är speciellt skadliga, troligtvis beroende på att kombinationen fruktos och glukos tillsammans höjer insulinnivån samtidigt som levern överbelastas med kolhydrater.

    4: Genom sin direkta effekt på insulin och blodsocker är raffinerade kolhydrater, stärkelse och socker födoämnesorsaken till koronara hjärtsjukdomar och sockersjuka. De är de mest troliga födoämnesorsakerna till cancer, Alzheimers sjukdom och andra kroniska civilisationssjukdomar.

    5: Fetma är en sjukdom med för mycket fettuppbyggnad, och som inte beror på att man äter för mycket eller rör sig för litet.

    6:Att äta för mycket kalorier är inte orsaken till att vi blir fetare, inte mer orsak än att det får ett barn att bli längre. Att göra av med mer energi än vi äter leder inte till långsiktig viktförlust; det leder till hunger.

    7: Fettökning och fetma beror på en obalans – ett disekvilibrium – i hormonell reglering av fettvävnad och fettmetabolism. Fettsyntes och fettlagring överstiger nedbrytning av fett från fettvävnad och dess åtföljande förbränning. Vi blir magrare när den hormonella regleringen av fettvävnad kommer i balans igen.

    8: Insulin är den primära regulatorn av fettlagring. När insulinnivåer är förhöjda – antingen kroniskt eller efter en måltid – lagrar vi fett i vår fettvävnad. När insulinnivån faller frigör vi fett från vår fettvävnad och använder fettet som bränsle.

    9: Genom att stimulera insulinutsöndring gör kolhydrater oss överviktiga och slutligen orsakar fetma. Ju mindre kolhydrater vi äter desto magrare blir vi.

    Fett från födoämnen, mättat eller ej, orsakar inte fetma, hjärtsjukdom eller någon annan kronisk civilisationssjukdom. Problemet är kolhydrater i födan, deras effekt på insulinutsöndring och därmed den hormonella regleringen av homeostasen – hela den hormonella ensemblen i den mänskliga kroppen. Ju mer lättsmälta och raffinerade kolhydraterna är, desto större påverkan på vår hälsa, vikt och välmående. Socker – specifikt sackaros och high fructose corn syrup – är speciellt skadliga, troligtvis beroende på att kombinationen fruktos och glukos tillsammans höjer insulinnivån samtidigt som levern överbelastas med kolhydrater.

    Genom sin direkta effekt på insulin och blodsocker är raffinerade kolhydrater, stärkelse och socker födoämnesorsaken till koronara hjärtsjukdomar och sockersjuka. De är de mest troliga födoämnesorsakerna till cancer, Alzheimers sjukdom och andra kroniska civilisationssjukdomar.
  2. Fetma är en sjukdom med för mycket fettuppbyggnad, och som inte beror på att man äter för mycket eller rör sig för litet. Att äta för mycket kalorier är inte orsaken till att vi blir fetare, inte mer orsak än att det får ett barn att bli längre. Att göra av med mer energi än vi äter leder inte till långsiktig viktförlust; det leder till hunger.

    Fettökning och fetma beror på en obalans – ett disekvilibrium – i hormonell reglering av fettvävnad och fettmetabolism. Fettsyntes och fettlagring överstiger nedbrytning av fett från fettvävnad och dess åtföljande förbränning. Vi blir magrare när den hormonella regleringen av fettvävnad kommer i balans igen. Insulin är den primära regulatorn av fettlagring. När insulinnivåer är förhöjda – antingen kroniskt eller efter en måltid – lagrar vi fett i vår fettvävnad. När insulinnivån faller frigör vi fett från vår fettvävnad och använder fettet som bränsle.

    Genom att stimulera insulinutsöndring gör kolhydrater oss överviktiga och slutligen orsakar fetma. Ju mindre kolhydrater vi äter desto magrare blir vi. Genom att öka fettlagringen ökar kolhydrater också hunger och minskar den mängd energi vi använder i ämnesomsättning och vid fysisk aktivitet.” Allt detta är kända kunskaper ända sedan Hedenhös tid och som vi av olika anledningar blundat för de senaste femtio åren.

    Kunskapen finns mitt framför ögonen på oss om vi bara bekvämar oss att öppna våra ögon och tro på vad vi ser, precis som barnet i Kejsarens nya kläder. Och det finns mycket mer kunskap än som formulerats av Gary Taubes ovan. Björn Hammarskjöld. Barndoktor. Fil lic i biokemi.

    9. Unilevers margarinreklam anmäls till KO av Sveriges Konsumenter i Samverkan Säkert såg ni den påkostade reklamkampanjen för margarin häromveckan - helsidor med vajande guldgula rapsfält under klarblå himmel. Budskapet från producenten Unilever var enkelt. Becel, Milda och Lätta är näringsrika och naturliga produkter med nyttigt fett.Kampanjen slog fast att det finns ett antal myter om margarin och ville motbevisa dessa med vad man kallade 10 sanningar. Det är dessa "sanningar" som fått kritikerna att gå i taket.

    Organisationen Sveriges Konsumenter i Samverkan (SKiS) har anmält hela kampanjen till Konsumentverket.- Det handlar om ett oacceptabelt sätt att åberopa vetenskapliga fakta. I sanning nummer fem står det att "experter rekommenderar att man använder margarin", utan att tala om vilka experter det gäller. När forskarna inte är överens kan man inte bara säga att vissa har hela sanningen. Det är grovt vilseledande för konsumenterna, säger SKiS ordförande Bengt Ingerstam.

    SKiS vänder sig mot att det vegetabiliska fettet i till exempel Milda och Lätta framställs som så oerhört hälsosamt när nyttan i själva verket är mycket omdebatterad. - Idag är det allmänt känt att mättade fetter inte är den kostbov som margarinindustrin länge har hävdat. Att fortsätta påstå att margarin är det enda "goda" och förtala smör och andra animaliska fetter är både smaklöst och starkt vilseledande, säger Bengt Ingerstam. Han anser att bilderna på vackra rapsfält lurar konsumenterna att tro att raps är den enda ingrediensen i margarin när det också innehåller palmolja - en billig, industriellt processad olja som importeras från bland annat Indonesien. Importen har kritiserats för att odlingen kräver avverkning av regnskog.

    Sveriges Konsumenter i Samverkan kräver att begreppet "vegetabiliskt fett" på olika produkter ersätts med namnet på det fett som faktiskt ingår - majsolja, palmolja, solrosolja eller kokosfett - så att konsumenterna ska kunna göra ett aktivt val. En av landets mest aktiva margarinkritiker, Gunnar Lindgren, framhåller att livsmedelsindustrin genom kemisk behandling förändrar och förstör viktiga näringsämnen i fetterna. Han namnger de ämnen som används: bland annat extraktionsbensin, fosforsyra, lut, blekmedel, nickelkatalysator och natriummetylat.

    Deras uppgift är, enligt Lindgren, att ta bort fetternas naturliga egenskaper - färg, smak, lukt och konsistens - för att få fettmassan att likna smör. Vitaminer och andra nyttigheter försvinner på vägen. Kvar blir en lukt- och smaklös vätska av fettmolekyler. Till denna fettmassa tillsätts olika ämnen så att den kan användas vid tillverkning av så vitt skilda produkter som kosmetika, målarfärger och margariner.

    - Om margarinet till sin konsistens liknar smör är det i sig ett bevis på att fettets naturliga identitet har ändrats, säger Gunnar Lindgren. Han finner det upprörande att reklamen kontrasterar det "goda" margarinet mot produkter som smör och ost. Just de mättade fetter som man varnar för i dessa naturliga livsmedel finns också i fasta margariner.

    - Att varna för naturprodukter som ost och smör och i stället rekommendera kemiskt framställt margarin framstår som direkt stötande, säger han.´ Marknadschef Ulrika Nilsson på Unilever vill inte kommentera vare sig anmälan till Konsumentverket eller innehållet i margarinerna, men företagets dietist Eva Skoog svarar på frågor om det senare.

    Vilka fetter ingår i Milda, Lätta och Becel? - Huvudsakligen rapsolja och solrosolja. Men om vi bara skulle använda flytande oljor skulle vi bara ha flytande margariner så därför använder vi också en del palmolja. Den innehåller mer mättade fettsyror och har en fastare konsistens.

    Hur mycket palmolja finns det i till exempel Lätta? - Jag kan inte uppge den exakta mängden.

    Vilka är proportionerna mellan oljorna i till exempel Milda? - Jag kan inte lämna ut recepten, men rapsolja står för mer än hälften.

    I er kampanj hänvisas det till experter som säger att man ska använda margarin och vara försiktig med ost. Vilka experter är det? - Det är inte namngivna experter, utan Livsmedelsverkets kost- och näringsrekommendationer. I deras kostråd rekommenderas man att byta till flytande margariner för att få i sig tillräckligt med omättat fett, säger Eva Skoog.Fotnot: Se kampanjen på (www.margarin.se) Lena Ekstrand  

    10. Vad du bör göra! - Se till att det inte serveras vare sig fettsnål kost eller margariner på daghem, skolor, vårdsektorn osv. Ifrågasätt återkommande matsedlar med pasta, ris, pizza, vitt bröd, baguetter, sockrad juice, läskedryck, sockrade frukostflingor, sockrad yoghurt osv. Däremot är smör och mjölk fullgod kost. Organisera föräldrar och gå vidare till politiska organ, om kökspersonalen inte vill lyssna.

    - Ifrågasätt den dietist eller diabetessköterska som fortfarande efter Socialstyrelsens yttrande, klamrar sig fast vid den fettsnåla kosten. Försök i första hand genom saklig och vänlig information nå ett önskat resultat.

    - Ta besked om "högt kolesterol" med ro. Överväg om du överhuvud taget skall påbörja statinbehandling. Motionera regelbundet i stället och försöka att minska stress, samt försök reda ut psykosocial påfrestningar i ditt liv.

    - Informera dina vänner och bekanta om den nya synen på kost och hälsa.

    - Försök påverka ledande politiker att arbeta för en ny organisation av Livsmedelsverkets avdelning för nutrition.

    UPP